Samtidigt som jag får en längtan efter flytt till annan stad, eller vad det nu är jag längtar efter, så känner jag att jag helt plötsligt vill rensa ut å leva mer minimalistiskt. Jag skulle vilja bo i nån liten stuga å äga typ ingenting.
Å behöver jag nåt nytt så skulle det få kosta typ ingenting. Jag skulle köpa allting begagnat på loppisar.
Å när jag tänker att “det vill jag inte alls, jag är inte sån” så tänker jag på alla stackars hemlösa japaner som tyvärr inte har nåt val. Jag ska vara glad om jag överhuvudtaget har ett hem.

Jo, men det har jag ju nu oxå, varför inte bara nöja mej med som allt är just nu?

…something is really wrong with me…