Den ena dagen är den andra lik

 
Måndag igen å ny vecka. Vad nu den har å bjuda på. Det är väl samma som alla
andra veckor skulle jag tro. Så händelserikt är mitt liv att alla dagar är så lika så
jag märker inte att tiden går. Helt plötsligt har bara veckan blitt till månad som
blitt till ett år.
 
Vad tragiskt det lät sad3Fast så tragiskt upplever jag det ju inte, som det låter.
Jag är ju glad ändå å tycker det är jätteskönt att komma hem från jobbet å bara
ta det lugnt å slippa åka iväg på nåra aktiviteter som eventuellt skulle kunna berika
mitt liv. Jag har ju valt detta knapphändiga liv med vett å vilja, å vad jag vet, vid
mina sinnens fulla bruk. Så inte ska jag sitta här å klaga. För det är jag då helt på
det klara med att om nån kommer å föreslår att vi ska på konsert eller bio eller nåt
så har jag ingen lust alls å tycker att sånt kan man väl göra på helgen när man e
ledig å inte så trött efter jobbet. Å när sen helgen kommer så vill man ju bara få
vara hemma å mysa framför tv:n. Orka hålla på å fixa sej iordning för att åka på
nåt sånt…näää det kan man väl ta nån annan gång mm2
 
…*fniss*…lite nytt ere ju iaf…har ju ny fläkt i köket…
 
*glad över det*
 
***