Månad: februari 2024

Sååå, vad har hänt sen sist?
Ja…vi har bland annat hunnit vara på 60-årskalas. Det var min syster som fyllde och ingen av de små stjärnorna ni ser på bild, men de var med och var de enda som ville vara med på bild. Eller om de ens var medveten om att jag tog den, vet jag inte, men bilden är därifrån i alla fall så jag lägger ut det som enda bevis på vårt besök. Vi hade väldigt mysigt och trevligt och vi käkade kinamat och tårta och kaffe och småkakor och efter ca fyra timmar började vi färden hemåt, för vi skulle ju handla också.

Sen har det varit fettisdagen och det blev semlor både på jobbet och hemma. Och så klart lite andra dagar också, vi är ju lite av traditionsbrytare där, de är ju alldeles för goda för att bara ätas en dag per år. Vi var till mamma också förra helgen med minisemlor och fikade. Det var så mysigt.

Sen var det ju alla hjärtans dag och jag fick ett så fint halsband i ett jättefint hjärta.

Man öppnade det åt sidorna och det första man såg var en ros och under den en liten låda som man nu kunde öppna och där i låg halsbandet och ett litet kort.

Han är ju egentligen inte ett dugg romantisk, men ibland överraskar han. Så himla gulligt

Och i fredags kom svägerskan och övernattade, för hon skulle på begravning som var klockan 10 redan, så för att slippa vakna så tidigt, stressa iväg och köra många mil så var det bättre att komma till oss kvällen innan. Vi käkade pizza och hade mysigt och Alma och Vilma – som får vara med på bild i hennes ställe då jag inte tog några under kvällen – lät sej bli klappade efter en stunds tvekan.

 De har ju inte synts till här på ett tag så ni undrar väl var de har tagit vägen, men de lever och mår gott. Längtar ut förstås nu när det blir ljusare och mer soliga dagar, då tror de fort att nu är det vår! Men inte riktigt än, det är några månader kvar till de får komma till ranchen och vara ute. Jag går inte ut med Alma i koppel nu, det är för mycket snö och hon vill inte vara länge, så det är ingen idé och hon får ju komma ut ”på riktigt” sen så hon får ha tålamod helt enkelt.

Ja, det var en liten uppdatering på en del som hänt, det var ju längesen jag skrev. Måste försöka bli bättre på det, annars vet man ju inte vad man gjort när allt faller i glömska. Det är åldern, ni vet.
Ha nu en fin söndag, alla fina människor där ute. Här har vi sol, -7° och vindstilla, så det hade varit skönt att gå ut en sväng. Kanske att jag gör det, vi får se.
Ha det bäst och på återseende 

Ja, som rubriken säger så har stormvindarna hittat hit. Vi har inte värst här, ingen har tvingats stanna hemma, men vägarna ser förjävliga ut med alla grenstumpar som blåst av träden. Får se om de kommer och städar upp det där, eller om det ska se ut så ända fram till våren.

Den vackraste björken ute i ranchen, hängbjörken som jag gillat så mycket, har blåst av på mitten. Den var död och hade inga löv i somras, mer än på grenarna nedan, och vi har tänkt boka nån att komma och fälla det och det var just för att det var så högt så det gick inte att fälla helt, utan var tvunget att kapa av i mitten först, men nu har ju moder natur åtgärdat det och vi kan fälla det själva till sommaren. Måste bara försöka få den övre delen att falla till marken först.
Sen får vi mycket ved. Synd bara att det måste vara den vackraste björken att stryka med först.

Sen, som om det inte vore nog, så har ett stort slukhål öppnat sej mitt på vägen där vi kör ut från mej, här på min gata i stan där jag bor. Tur att det inte var just när vi kom puttrandes fram i Kian, och ingen annan bil heller för den delen. Ingen som hade fastnat i alla fall. Åtminstone inte när vi såg den första gången. Nu undrar jag bara…kan det finnas fler slukhål i närheten som väntar på att öppnas? Kommer huset att följa med ner i hålet? Och i så fall, kommer vi att bo på första eller andra våningen då? Eller kanske till och med på markplan?…undrar jag förstås inte, men det var kul i skrivande stund. Jag är ju lite töntig.

Ja, det var lite av vad som försiggår här uppe i norr.
Det är den första februari, vabruari som det även kallas p.g.a alla sjuka barn, men även vuxna. Det går ju både influensor och magsjukor just nu och jag hoppas innerligt att vi klarar oss från allt sånt. Jag vill INTE bli sjuk i nåt av dem, så låt oss gå odrabbade förbi den här perioden så är jag evigt tacksam.
Det är även skottår i år, så det är skottmånaden vi inträder nu, vilket innebär att alla kvinnor får fria till sina kärestor, fast egentligen gäller det hela året, men det tänker inte jag göra. Jag vill förbli ogift och behålla mitt vackra efternamn.
Nu måste jag gå på klo så…vi ses!