Vi ligger i soffan å chillar, jag å Vilma. Min lilla bästis. Ibland jamar hon till lite pipigt för att få uppmärksamhet å jag svarar efter bästa förmåga, så som kompisar gör.

Men om det är konversationen som inte motsvarar hennes förväntningar eller om hon bara nöjer sej med mina svar vet jag inte, men hon börjar tvätta sej lite förstrött så där som man kan göra när man är en uttråkad liten katt.

Då sträcker jag ut mitt finger å erbjuder lite assistans, som hon tacksamt tar emot. Klart man ställer upp på sin bästa kompis. Hon trycker nosen mot fingret å drar lite uppåt, sen tvättar hon rent. Trycker nosen emot igen, gnuggar runt lite, å sen tvättar hon rent igen. Å så kan hon hålla på en bra stund.

Ja, hon är verkligen en riktigt trevlig liten kompis. Å hon tycker nog detsamma om mej  

…ibland får man ett litet kärleksbett oxå…så himla gulligt…