Slutade tre idag, för jag har börjat klockan 6:00. Å när tror ni att jag vaknade? Inte då klockan 5:00 som jag ställt väckar’n på utan H vaknade 5:45 å skrek det rätt i örat på mej å jag upp i 190 å slet på mej kläderna, borstade tänderna å håret. Under tiden gjorde H mackor till mej att ha till fikat å sen rusade jag iväg.
När tror ni jag var framme? Närå, inte då…jag var minsann framme 5:59…piiip. Jag hann mot alla odds! Jisses vad snabb man kan vara om man vill.

De där husen som står vid Klintbacken, som jag inte förstod hur de kunnat ploppa upp där på bara ett par-tre månader, där är jag å byggstädar så det tar bara 20 minuter att gå hem. Å så där fint, som på bilden, var det när jag strax skulle passera Hs jobb som ligger där framme. Fast riktigt så ljust som bilden visar var det inte å nu, 45 minuter senare, är det riktigt mörkt när jag tittar ut. Snart är det svart vid ett-snåret. Det är då man vill ha snö som lyser upp lite. Men det kommer…bäst att ta vara på de här dagarna med barmark, man hinner bli nog så less på att plumsa i snö eller halka omkring.

…nu mera kaffe…