På långpromenix


Nu är jag på väg på min första långpromenad sen jag skadade knät. Får se hur det går…


Här kan man skönja vattenbrynet. Ska gå strandpromenaden alldeles nedanför där jag bor. Härligt med solsken å fågelkvitter.


Det är nåra som badar där framme vid stenpiren, men de syns inte på bild, eller så dök de av blotta förskräckelsen när de såg mej höja min kameramobil.


Det är så fint å sååå härligt att gå här. Äntligen fick jag mej ut!


Fast nämnas bör att jag faktiskt börjar känna av typ vartannat steg i knät. Men ba lite.


Såna här små strandplättar finns det överallt där man kan lägga sej å sola å bada. Det är helt ljuvligt! Vi ska ta oss ett dopp om dagen, jag å H. Eller så inte…men nåt dopp ska det väl bli.

…herre min skapare vad jag bor fint…nu GLAAAASS!!

*svettig ju*

klicka på bilderna för större bild

4 reaktioner till “På långpromenix

  1. >Hej tjejen och tack för alla Dina goa goa kommentarer på min blogg. Jag skall berätta för Dig, att när man stiger över Din tröskel så känns det så himla omslutande varmt & genuint hemtrevligt. Skall kolla in och läsa lite om Ditt liv nu!!Tack än en gång!Agneta

Lämna en kommentar