Igår kom Håkis till mej två gånger. Först vid halv ett-tiden, då åt vi bara lite fil och smörgås, han slumrade en stund i soffan och åkte hem när han vaknade. Sen ringde han lite senare på eftermiddagen och sa att han behövde nåt på Biltema och om jag ville ha nån grillmat. Jo förtusan, visst ville jag det. Så han kom och hämtade mej när han fått det han behövde och vi åkte till MAX Robertsvik. Vi beställde en Grand deluxe cheese n bacon och ett halloumimål med sötpotatis fries och två originaldipp. Redan vid kassan fick vi säga till om att det skulle vara sötpotatis. Man får ju betala 15 kr extra per portion så det är viktigt. Sen sa de två cola zero och vi hade bara sagt två cola…? Men jag tänkte att de kanske hade slut vanlig cola, så ingen big deal.
När vi kommer hem ser jag att det är två deluxe. Det hade ju varit toppen om jag åt kött. Nu gör jag ju inte det så vi fick åka tillbaka. Jag sa till om att vi fått betala för mycket eftersom deluxe kostar 97 kr och halloumi kostar 82 kr. “Nej”, sa kille som tog emot oss, “ni har betalat för halloumimål, ni fick bara fel mat”. Hur han nu visste det då vi inte hade kvittot i påsen som vi trodde. Men “snäll” som han var fick vi ett par extra dressing.
När vi åter var hemma låg ju kvittot på bordet. Vi hade inte betalat för halloumimål, vi hade betalat för spicy avocado, som kostar 99 kr.
Halloumin jag fick var väl den som de satt på grillen när vi beställde, för den hade reducerats i tjocklek till ca 4 mm och var stenhård och crunchy.
Om jag kommer att äta på MAX igen? Hmm…skulle ni?
MAX grillrestaurang får      av fem möjliga.

Man blir ju så trött. Inte är de billiga heller.
Nåväl, Alma fick då gå ut tre gånger. Första gången Håkis kom var vi ute, hann väl vara en kvart så där, så när han åkte hem gick jag ut med henne igen. Men då var hon så trött så hon låg halva tiden av ca 40 minuter under rönnarna utanför porten. Jag lyssnade på pod så det gjorde inte så mycket, men till slut försökte jag få med henne att gå lite till. Hon vägrade. Så jag gick upp med henne och tänkte att vi får gå en sväng lite senare.
Klockan åtta var nästa gång och då var vi ute strax över en timme, men då var det fart på henne. Det var svalare, lugnare och tystare ute och hon piggare så vi gick omkring, ofta återkommande till samma platser, men hon måste ju få upptäcka och lära sej känna igen allt. Se att man kan gå till ett ställe från flera håll. Ni må tro att man ser glädjen i henne när vi gått en annan väg och hon känner igen sej när vi rundar ett hörn. Man riktigt ser att hon tänker, “men här bor ju jag!” Hon är så söt!

Igår upptäckte även jag en sak. Det finns ett äppelträd bara ett stenkast från mitt hus. Det tillhör kanske nästgårds, men man kan ju alltid palla lite.

…gott med äppelpaj…