Igår vaknade jag till ett, kanske inte vinterland, men nåt åt det hållet iallafall. Runt 1° och snö. Jo, SNÖ!
Vi som hade så soliga fina dagar innan. Inte sommarvärme, men skönt ändå och att man kan sitta på balkongen och sola samtidigt som man lyssnar på Hasse Aros podd Fallen jag aldrig glömmer med en kopp kaffe inom räckhåll. Alltså, det är sååå mysigt!
Och så vaknar man till sånt här. Inte rättvist!
Dock har det ju smält undan igen och nästa vecka kommer solen åter, om man ska tro på 10-dygns prognosen. Det får vi verkligen hoppas.
Jag pratade med mamma i mobilen en smärre evighet, i vanlig ordning, det första hon sa var ett nedstämt God Jul, p.g.a snöandet. 
Jag städade och fejade och ändrade lite på tv-bänken och det är såna här gånger som jag är glad att jag har kvar allt gammalt, för plötsligt vill jag ha fram dem igen. De där korgarna är det ju några år sen som de fick vara med, men nu var det dags, tyckte jag. Och sen drog jag fram allt annat brunt som passade till. I brickorna har jag värmeljushållare som är från tiden jag jobbade på Hemköp och det var inte igår, vill jag säga. Jag får visa dem vid senare tillfälle, de syns lite dåligt här.
Sen kom Håkis och vi såg Alla mot alla, som vi inte sett färdigt ännu, trots att säsongen nått sitt slut och jag vet vilka som vunnit, för det kom upp på Instagram och jag hann inte blunda innan jag förstod vad det handlade om. Men det är ju kul att tävla, så jag bryr mej inte nämnvärt. Det var värre förut när jag hejade på Erik och Lotta, då ville man ju spara på spänningen, men nu hade jag ingen favorit.
Vi käkade ugnsstekta grönsaker – sparris, paprika, lök, majs och körsbärstomater – och pommes som jag hade med vegokebab och Håkis köttbullar, orientdressing och sweet chilisås. Jättegott!
Nu är vi på ranchen hos flickorna och det kanske jag berättar mer om sen.
Vi ses…pussikramen ♥
…tänk att jag tycker det är så snyggt med brunt och blått ihop… 