Trettondagen

Idag var vi till Storheden och gick in på RUSTA också, för en gångs skull, men det var inte många i butiken och som vanligt hade vi munskydd och handskar. Jag köpte…jag vet inte om jag vågar säga det…lite mer garn…frågor på det? Nä, men jag skulle kolla om de hade mer av 7 bröder, som jag har några nystan av hemma som jag eventuellt hade kunnat ha till mönster, för det räcker inte till nåt stort, fast då fanns inte det garnet, men en massa andra som jag så klart ville ha. Och då måste jag ju få det. Men det blev inte dyrt, runt 300 kr och så blev det lite hårspray och lite julservetter och sånt som de reade ut, så lite över 400 kr handlade jag för. Det är ju ingen summa att väsnas över.

Ella, ett jättemjukt halvfluffigt garn i ljus, ljus rosa och vitt som blir en tröja, mest troligt, eller en kofta. Kanske en sjal. Vi får se.

Holly, ett lent och skönt garn i vitt och beige som blir en tröja eller kofta.

Och slutligen Mella, också mjukt och halvfluffigt som Ella, vilken det tyvärr bara fanns två av, så det räcker bara till sockor eller vantar eller kanske en mössa, om jag inte har med det i tröjan/koftan av Ellagarnet. Man kan ju sticka mönster med det. Fast mest troligt blir det sockor.

Sen åkte vi till ranchen och jag fick träffa flickorna. De är så jäkla fina ♥

Vi satt och kollade efter en ny soffa till lilla tv-rummet, för den vi har där är inte så fin längre så vi har klätt den med sofföverdrag för att försöka piffa till den lite, och det är ju fint så länge man inte sitter i den, men så fort man har suttit så blir det ingen ordning på tyget och man måste klä om den efter varje gång, och det vill ju ingen, så det är lika bra att köpa en ny. Vet inte vad vi kom fram till egentligen, men tror att det vart nån på IKEA, en Vimle, divansoffa.

Valle…ja, jag vet inte om det är nån idé att säga nåt, för så fort man har gjort det så händer nåt som är helt tvärtemot det man sagt. Säger jag att nu är det färdigt, så går han och äter och busar och verkar hur pigg som helst och vice versa. Jag sa ju senast att han till synes mår bra, dagen efter kräktes han blodblandat vatten. Mer blod denna gång. Igår kräktes han ingenting, men vågade inte ge kortison då man inte ska göra det om de har invärtes blödningar. Så han kräktes idag igen, dock inget blod denna gång, men han kräktes två gånger vid två tillfällen, den andra just när jag gett honom kortison. Så jag får ge honom igen, imorron, för den hann nog inte börja verka innan den kom upp. Han fick cerenia, som är mot illamående och kortisonet är ju också det, så då får han kanske behålla den. Jag ska öka dosen så får vi se om han blir bättre. Han har aptit ändå, det är det som är så konstigt. Och tvättar sej och busar mellan varven, så man vet inte vad man ska tro. Är det slutet eller vad?
Man vill ju inte att han ska plågas, men så länge han äter…det gör man ju inte om man är dödssjuk. Och inte brukar de tvätta sej heller. Mjuk och len i pälsen är han också. Det är ju det första man ser på om de är sjuka. De får en sträv, matt och livlös päls.
Nä, vi avvaktar ett tag till. Jag vill ju inte avliva för tidigt heller. Men vi tar en dag i taget och hoppas inte på nåt, för mitt i allt står vi där för att säga farväl, just när jag har sagt att allt är bra.
Han var nyss och åt, så allt är bra för nu, men det kan vända lika fort.

…han lekte med det lilla lejonet i lördags, som ni ser på golvet i bilden ovan, och var hur pigg som helst…så ni förstår ju att vi vet varken ut eller in… 

3 thoughts on “Trettondagen

  1. Han e ju så fin gammelgubben och go som tusan, känns lite hårt emellanåt när man vet vart det bär iväg men kanske han har ett tag till, det får vi hoppas på.

  2. har du gjort några sockor ännu av garnet Mella från Rusta? jag ska göra det åt en kompis men hittar inget bra mönster, har du möjligen något? vore tacksam för svar, jag har letat och letat, mvh Louise

Leave a Reply