… ♫ den grannaste granen i stan, det finns ingen likadan eller grannare gran i stan ♫
Nej, jag försöker inte skryta här, jag sjunger bara lite. En sång som de sjöng i Fem myror är fler än fyra elefanter. Jag älskar den serien. Min höga ålder till trots så har jag sett den ännu en gång på SVT Play, fast förra julen, jag tittade på julkalendern. Jag blir ibland så nostalgisk och vill uppleva det som jag upplevde som barn eller som ung, så jag brukar titta på tv eller så kan det vara nån mat jag inte ätit på länge, eller nån efterrätt, eller så kan det vara nåt ställe jag inte besökt sen jag var liten.
Det är märkligt, men ju äldre jag blir desto mer känns det som förr. Eller jag känns som förr. På nåt konstigt vis. Jag minns också småsaker som jag inte alls ägnat en tanke sen det hände, och jag kan känna sånt välbehag när det inträffar.
Ibland känns det till och med som att jag vill inreda som vi hade förut. Inte för att det är snyggt i dagens mått mätt, men alltså…vad mysigt det skulle vara
Jag vet, det låter inte klokt, och jag tänker ju inte göra det, men jag får sån hemlängtan när jag tänker på det. Eller det känns så hemtrevligt. Jag vet inte hur jag ska förklara, så jag ska inte ens försöka. Men så känner jag iallafall. Jätteofta nuförtiden.
Jag kan få en känsla av att det är som på 80-talet. Jag är som jag var på 80-talet. Ibland är det 70-tal och ibland 90-tal. Och jag mår så bra av det. Så jäkla skön känsla.
Och det är inte att jag gör nåt speciellt, som jag gjorde då, utan det är bara en känsla. Jag kunde känna mej på ett sätt när jag var till exempel 18 år och så kan jag känna mej än idag och jag känner igen den känslan från då och jag vet inte var det kommer ifrån.
Nåväl, nog tjatat om det, men visst är den fin, min gran. Inte grannast i stan, men fin.
…och mina tomtetofflor hänger med än…13 år gamla…
[Uppdaterat senare: Jag var tvungen ändra hur gamla mina tomtetofflor är och jag ska förklara hur jag kom på det. Jag satt och korrekturläste, för man blir blind för det man har skrivit när man just har gjort det, eftersom man vet vad man har skrivit och läser inte orden ordentligt och missar lätt felskrivningar, så jag brukar kolla även dagen efter, för då hittar man i regel en massa fel. Som med att tomtetofflorna snart är 16 år gamla, som jag först skrev. Jag började tänka att “nee, vänta nuuu, jag har ju bara bott här i 15 år…och fick jag verkligen dem första året?” Så det kollade jag upp och såg att jag fick dem hösten 2007. Alltså var jag ju tvungen ändra i texten. ]