Nu har jag kommit hem från ranchen och innan dess var vi och tände ljus hos farsgubbarna.

De hade ställt ut en extra bänk för gravljusen.

Men vi ställde vårat nere vid vattnet som vi brukar. Man vill väl inte stå och trängas sådär. Fast det är rätt så fint ändå.

Vi sänder en varm tanke till alla som lämnat jordelivet. Hoppas ni är där, i det harmoniska ljuset som alla, som haft nära-döden upplevelser, kallar “hemma”.

…vi ses i Nangijala…